Glas från Norrland
och
Glaset i Sverige
Det svenska kungahuset var grundare och beskyddare av de första
glasbruken i Sverige.
De äldsta kända glasblåsarna verksamma i Sverige kom
från Vendig. Detta var redan på
Gustav Vasas och hans familjs tid dvs på 1500-talet och början
av 1600-talet.
Från Tyskland kom de glasblåsare som hertig Karl
engagerade för det första
glasbruket som grundades i Nyköping runt 1580.
Där gjordes bl a gröna
dricksglas på hög fot med lock ( humpen). Det var
därför inte konstigt att tysk stil
präglade den tidiga produktionen av glas i Sverige. Finare glas
fick dock fortfarande
importeras från Venedig då produktionen fortfarande ej
var mästerlig .
Bryggholmen nära Enköping var ett glasbruk som startade tidigt
, redan på 1580-talet
och de drev detta fram till ca 1640. Här tillverkades apoteksglas,
hushållsglas, och
även lite finare glas i en klarare glasmassa.
Kopparhaga i Taxinge är ett glasbruk som startades 1604 av Karl
XII som blev kung
år 1600.
I småland startades Trestenshult på 1620-talet som liksom
glasbruket i Nyköping bla
producerade dricksglas i en ljusgrön massa.
Stockholm fick sitt första glasbruk år 1642. För att
underlätta för ägaren Melchior Jung
bestämde kungen att de följande 8 åren fram till 1650
så skulle inga andra glasbruk kunna
startas i varken Sverige eller Finland. Jung drev glasbruket fram till
sin död 1695.
År 1676 anlades det andra glasbruket i Stockholm av en falsk
italiensk markis som dock efter
avslöjande drog från Sverige. Kungsholms Glasbruk
kom dock att bli en av Sveriges bästa
glasbruk under den nye direktören Grill. Den svenska adeln blev
delägare och engagerade sig
i glasbruket som blev det första bruket i Sverige som kunde konkurrera
i de högre kvaliteterna
med kontinenten och England. Glasmassan från bruket var klar
och nästan färglös.
Pokaler med utsirade monogram i benen blevr populära och klart
påverkade av den venetianska
stilen men även remmare, glasserviser, pokaler med graverad dekor
gjordes i stor omfattning
under 1700-talets första fjärdedel. Kungsholms Glasbruk
upphörde först år 1815 dvs efter
ca 140 år . Henrikstorps glasbruk även kallat "det Skånska
glasbruket" fick privilegier år 1691 främst
för tillverkning av enklare bruksglas som fönsterglas, buteljer,
supkoppar, flaskor, burkar odyl.
Glasmassan var grön eller brun. Skånska glasbruket upphörde
år 1762 efter en brand i hyttan.
Björknäs ( Stockholm), Johanstorp ( Småland), Ettarp
( Halland) grundades 1736. Johanstorp
blev senare glasbruket Kosta som överlevt än till våra
dagar. Limmared fick privilegier 1740.
1750 startades även Sandö glasbruk som överlevde ända
till 1928.
Glas från Norra Norrland
Ströms glasbruk utanför Umeå fick privilegier
1748 och anställde Christian Fillion som teknisk
ledare. Glastillverkningen började 1751 men höll bara på
ett kort tag till 1755.
Christian Fillion anlade 1773 ett spegelglasbruk i Strömbäck
strax bredvid Ströms nedlagda
glasbruk men verksamheten hade ekonomiska svårigheter och
auktionerades ut 1779 till nya ägare.
Viktigt för Strömbäck var att Ferdinand Opitz anställdes
1794 och glassliparen Moses Jakobsson
anställdes år 1800. Strömbäcks glasbruk
slutade först år 1879 efter ett flertal ägarbyten.
 .. .. .. .. ..
Man hade ett rikt och varierat sortiment glasvaror på Strömbäck.
Huvudproduktionen utgjordes
av fönsterglas och grönt glas i olika kvaliteter. Enklare
grönt glas som brännvinsglas,bläckhorn,
fickpluntor, flaskor och buteljer. Sigillflaskor med texten Ströms
Bruk och volymen 2/3 stop
blev senare ett sigill med SBGB . Man tillverkade även mjölkbunkar,
handfat, burkar och
nattpottor i grönt glas.
 .. .. ... .. ..
Färglöst glas tillverkades i form av dricksglas, urglas,
pipskaft och ljusstakar men denna
andel var liten i förhållande till det gröna.
 ..... ... ..
 ...
Ett mindre antal glasföremål av blått och benvitt opalinglas
tillverkades efter det att Ferdinand Opitz började på Strömbäck
glasbruk.
Det benvita glasets färg fick man genom att blanda in tennoxid
eller brända ben. Strömbäcks benvita glas är
nästan alltid dekorerat med blommor i svart och guld.
 ....
På 1800-talet erbjöd man sina kunder syltskålar,
ättiks och vattenkaraffiner, lampkupor, lampfat,
sockerskålar, krämkoppar och saltkar av benvitt glas. Dessutom
hade man benvitt glas med tousch
och guld målade, slipade och graverade sk potpourrikrukor, större
och mindre dricksglas, muggar
och saltkar till försäljning 1815.
På Strömbäcks glasbruk har det även tillverkats
minst 4 takkronor
främst för kyrkor.
|